Ett herrans liv

I natt vid 2-tiden vaknade jag av världens skrik i trappen. Väckte E men han var redan vaken han också och hade hört en del han med. Det sista som hördes var bara ett vrål och en dörr som slängdes igen. Jag klev upp och satte på mig morgonrocken och grep tag i telefonen, beredd att ringa polisen, för det kändes inte okej. Men det tystnade och det hände inget mer.

Till saken hör att jag i torsdags var uppe hos min granne på våningen ovanför. Vi hade nämligen fått ett litet fint brev av honom.

brev

Det var inte första gången. Två liknande fast med grövre innehåll fick vi i somras när vår kära äldsta dotter varit ensam hemma och haft ”några” kompisar över. Då skrev vi brev till halva huset och bad om ursäkt. Så jag kände bara åh nej, inte igen. Travade iväg till min gamla arbetsplats och köpte en bukett blommor och gick dit och skrapade med foten, beredd på halshuggning. Snubben visade sig vara skön. Lappen hade han satt på vår extradörr som vi aldrig använder (vi har två ingångar då vi har en uthyrningsdel) i lördags då det var ett jävla liv. I lördags var vi hemma och hade Alex och Stefan här på middag. Vi satt och pratade i köket och hade ingen musik på. Skall jag vara ärlig så tror jag faktiskt inte ens tv:n skvalade i bakgrunden. Han hade ringt på (den andra dörren) men ingen öppnade. Men in till uthyrningsdelen så har vi en ljudisolerad dörr så vi hör inte om någon ringer på om den dörren är stängd.

Så vad vi kom fram till med våra gemensamma snack med andra grannar är att det är helt enkelt inte vi som stör dem utan några som bor en våning under oss. Förmodligen de som bråkade i natt. Vi störs inte utav deras musik som tycks vibrera i väggarna och golven på grannarna mitt över oss och de ovanpå dem. Vår S är heller aldrig hemma på kvällar och nätter och spelar musik, gör hon det så är det i sådana fall sena eftermiddagar och tidiga kvällar. Jättehögt är det inte längre då hon fick sig en rejäl näsbränna i somras och dessutom har hon en mamma som är hemma och pluggar och är en naturlig volymkontroll.

Nåja, skönt att vara vän med grannen. Han fick både mitt och Es mobilnummer ifall det skulle vara något i framtiden. Vi kan ju vara bortresta och lämna S hemma, någonting säger mig att tonåringar kan, jag säger kan, ha kort minne …

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s