Reflektioner

Nu har jag varit hemma ett par nätter och det känns bra. I psyket känner jag mig starkare än när jag åkte in för nästan fem veckor sedan. Då, en planerad inläggning med lite medicinjustering men som under vägen förändrades.

Först fick jag restriktioner, jag fick inte gå ut från avdelningen. Inte ens med personal eller anhörig, efter det fick jag flera psykoser. Jag är glad över att jag var där jag var. Det som hände och som jag (till största delen inte minns) är inget jag velat uppleva hemma hos familjen.

Så vad händer nu? Är jag frisk nu? Ja. Just nu. Och jag hoppas att jag får hålla mig det. Men jag måste vara medveten om att jag är skör och inte pallar när jordens alla saker ramlar ned i knät på mig. Dessutom väntar kurser (och just nu går jag och Myra kursen Barnkraft) och annat stöd för att se tidiga tecken samt lite annat som livsstil osv. Ibland går det att hejda men tyvärr kan det slå till när man minst anar det.
Men jag är positiv och känner ett jävlar anamma och är fullt fokuserad på att stärka mig och mitt jag ordentligt, för att sedan gå vidare. För nu skall jag upp och vidare.

Nu jävlar!

3 thoughts on “Reflektioner

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s