Ont i hjärtat

Nu är S lika gammal som jag var när min mamma dog. Tanken känns så absurd, avlägsen och ofattbar.
När jag tittar på S förstår jag hur liten, omogen och ”ensam” jag var.

Jag tittar sällan bakåt under längre stunder men idag ramlade jag över ett brev en väninna skrev som en del i min ADHD – utredning. Hon kunde inte medverka personligen som de andra nyckelpersonerna (och deras ord har jag ingen aning om …).

Så hjärnan tog en tripp bakåt en stund. Hittade fotot nedan. Den sista på mig och mamma tillsammans. När vi kramas framför Tännforsen i Jämtland, februari 1987. I juni samma år var hon borta för alltid.

Saknar dig.

20140212-113653.jpg

4 thoughts on “Ont i hjärtat

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s