Katastrof

Igår brast det totalt. Det gick så långt att jag packade väskan och lämnade familjen.
Satte mig i bilen och bara körde och körde. Tårarna sprutade och vid övergångställen fick jag många konstiga blickar.
Jag orkade helt enkelt inte länge. Situationen hemma har gått alldeles för långt och jag kan inte längre hantera den.

Efter flera timmar blev jag övertalad att komma hem. Vet inte hur jag skall kunna gå vidare. Just nu känns det bara som att undergången är nära.

Categories:Jag

7 thoughts on “Katastrof

  1. Händer det igen och du inte vet vart du ska ta vägen så kan du alltid köra hit. Långt men min dörr står alltid öppen!❤

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s