Tuff?

Igår kväll när vi skulle sova låg Wrik och jag och peppade varandra inför läkarsamtalet i morse. Vi pratade intensivt om vad som skulle sägas och hur orättvist jag blivit behandlad tidigare och hur jag minsann skulle stå på mig idag. Jag skulle minsann sluta vara så snäll och börja kräva.
Vi mös nog lite där i sänglampornas sken och kände att nu jävlar skulle det bli ordning på torpet!

Men så kommer vi till Affektiva idag. Jag hade tidigt på morgonen hamnat i någon slags djupsömn och fortfarande inte vaknat upp. Hela jag var en vandrande zombie. Vägen från bilen till mottagningen gick i slow motion då jag bara orkade ta myrsteg.
Inne på läkarens rum var jag helt loj. Orkade knappt svara på hennes frågor. Hela min skjutjärnseld var i sank. Erik jobbade hårt men det som var mitt föll platt. Inget togs upp. Istället slickade jag väl nästan fötterna på läkaren och tackade Gud för att jag fick vara där.
På toppen av allt kunde jag knappt prata heller då munnen var så torr att tungan fastnade i gommen och jag sluddrade när jag pratade.

Nåja, mötet var väl inte helt värdelöst men Erik sa efteråt att han inte fattade vad som hände. Att han hade lust att sparka mig på smalbenen och väsa utnyttja tiden nu då!
Ja ja. Bättre lycka nästa gång. Vilket är nästa vecka. Mycket skall diskuteras iom mina två diagnoser nu. Främst är; är jag bipolär eller inte? Adhd är konstaterat.

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s