Ledsen

Igår hann en liten bit av ett mörkt förflutna ikapp mig, igen. Saker som jag ältat i 117  psykologstolar Stockholm runt. Det är inget som äter mig längre, jag har pratat så mycket om allt skit och jag har insett nu att det räcker. Jag behöver inte en psykolog för att bearbeta mitt förflutna,  jag behöver en bra medicin som håller mig i schack.

Men den suddiga bilden gräver sig in i sinnet på mig. Griper ett fast tag om mitt hjärta, vrider och trycker på det så att det ibland känns som om jag skall dö.

Det är en tillsynes glad 13 åring med sin mamma och hennes pojkvän på en bild. Men en bild som för mig tar fram så många känslor.

Advertisements

One thought on “Ledsen

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s