Bekänt färg

Jag har flera gånger brutit ihop på jobbet. För att jag helt enkelt fortfarande är svag i vissa situationer och att vara på en arbetsplats igen, efter tre och ett halvt år hemma, är påfrestande.

Från början bestämde jag mig för att jag inte skulle berätta om hur jag mått för någon utom chefen, ville bli behandlad som en vanlig människa igen och inte den där ”sjuka”. Men, jag har fått panik vid flera tillfällen och börjat gråta, av världens minsta tillrättavisanden och helt enkelt blivit så hysterisk att jag fått gå hem. Vissa dagar är bättre än andra men ibland faller jag helt enkelt igenom.

Efter att jag varit hemma ett tag för några veckor sedan bestämde jag mig, jag måste bekänna färg! Jag kan inte må så här dåligt och inte berätta.

Sagt och gjort. Ena dagen tog jag tag i ena konditorn, satte mig ned och förklarade hur jag mått, varför jag varit hemma och hur jag kan reagera. Att allt bara är jag. Hon hade ju misstänkt något och hört lite tissel och tassel. Men hon förstod! Nästa dag tog jag tag i en av bagarna. Han blev nog lite paff, men tyckte det var bra att jag sa till. Han hade trott att han hade sagt dumma saker … Vid något tillfälle hade han undrat om jag inte förstår (förklarade att depression även sätter sig på minnesfunktionen och inlärning kan ibland vara svårt). Även han hade hört skvaller av de andra och det kändes enormt skönt att få säga precis som det är! Bättre att jag gör det än att de skall gå och gissa bakom min rygg.

Effekten av detta har blivit att jag faktiskt inte bryter ihop lika lätt. Nu när de vet känns allting så mycket lättare och jag kan redan på morgonen säga om det är en dålig dag. Jag har sagt till bägge två att detta inte är någon hemlighet, de får berätta för vem de vill, men jag kommer inte ta upp det själv. Det kostar på för mycket och jag blir ledsen varje gång jag pratar om det. Bättre då att de sprider den sanna versionen som jag fått ge.

Annonser

8 thoughts on “Bekänt färg

  1. KLOKT!!!

    Jag har gjort samma sak på mitt jobb. Och det är som du säger – man bryter ihop färre gånger och när man gör det så är det ingen big deal för de andra!

    Bravo vännen!!!!

  2. Du har rätt i att det är SÅ mycket bättre att du tog upp det själv. Det är ju liksom inga konstigheter och dom behöver inte gissa sig fram till osanning.

    KRAM ❤

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s