Började morgonen med att snubbla ned för trappan, se mig omkring i köket och vråla “jag hatar er” så högt att katterna klöste revor i taket.
Föremålen för min avsky var dessbättre inte hemma utan de hade redan givit sig av till skola och jobb. Men ilskan kokade då halva frukosten står kvar på bordet och på köksbänken står hela skruffset från middagen kvar sedan igår. Så innan jag ens hinner fisa skall jag alltså plöja sunk från min nedrans familj?
Ringer maken på jobbet. Säger inte ens hej när han svarar utan jag hugger direkt. “Har katterna fått mat?” (jag börjar lite slugt med de snällare sakerna), men sedan går jag igång som en jävla ångvält om hur hela fredagen kommer att sluta i ett totalt inferno och att middagen kommer att serveras klockan tio och då kommer det att vara den “förbannade jävla Donken”.
Såklart slutar hela samtalet med att jag bryter ihop och gråter. För att jag är så labil och hemsk och inte klarar av någonting.
Sedan skiter jag i allt och tar bilen till Nacka Forum och köper mig ett par nya Bh:ar på Change*. Jag kör dit skitfort. Alldeles för fort, jättefort och jag vrålnjuter av hastigheten och känner att jag vill köra ännu fortare. I bilen lyssnar jag på värsta dunkadunka och sjunger så högt jag kan. En kort stund funderar jag på att bara fortsätta åka. Långt långt bort.
*För er som inte gått till Change ännu och köpt bh. Gööör det. Jag kommer aldrig handla någon annanstans. Nu har jag äntligen rätt storlek! Har alltid haft 85 – 90 C/D men numera har jag storlek 75E. Hade noll koll …
Jag förstår din frustration! ….Men…Vad jag än skulle kunna säga, så är det sån´t som du redan vet. Rutiner?
Bra förslag: Dit ska jag åka o köpa bh vid tillfälle. Kram
Åsa: Bilden är toksnodd. Hade sett ut sådär hade jag inte bott här längre!
Är du hemma mestadels?
fast bilden är snodd va?! Annars förstår jag inte att du var SÅ snäll som du var
Nästa gång du behöver ut och köra eller bara komma bort kan du väl slira ner till mig?!