Vi är hemma en kväll. Studsar på vår egen Ö en natt och beger oss förmodligen ut igen i morgon. Tittar på mitt tidigare inlägg och inser att jag försökte vara ambitiös och blogga från sjön. Men helt seriöst, jag har väldigt mycket annat att göra hela tiden och datorn är inte min första prioritet. Jag njuter hellre av sol, bad och familj!
Jag känner mig trött och sliten. Blåslagen. Efter att ha slagit i grund (dock i låg fart men jag höll inte i mig och pratade med Alexandra som åkte i motorbåten bredvid) då jag flög som en vante och fick rejäla smällar på ben, lår, rumpa och arm, är jag numera skimrande i regnbågens alla färger. På baksidan av låret kan man faktiskt se ett perfekt avtryck av storskotslåset och på skinkan är det storskotsskenan som gjort sig en perfekt avbild. På framsidan av ena smalbenet fick jag en svullnad direkt, rund och nästan lika stor som en golfboll … Den var jag mest bekymrad över men det känns okej nu.
I 28 dagar har vi seglat. De tre sista dagarna har vi spenderat med Alex och hennes familj. Underbart för barnen och underbart för oss! Mycket prat, skratt och ”hängande”. Vi skiljdes åt utanför Nämdö i morse. En vecka har vi kvar och den avslutas med en stor släktträff och fest på Ljusterö! Det ser vi fram emot!
Kommer såklart med bilder och mer berättelser från resan när vi kommer hem nästa gång!
Mobilbilder: 1. M och E i sittbrunnen där E sitter och sköljer disk. 2. Miniskärgården utanför Nynäshamn.
Jag är ingen vädernörd, dvs att jag tittar på SMHI’s prognoser om hur vädret skall bli. För de är just prognoser och ingen sanning. Jag vägrar att låta vädret styra mina planer och blir det dåligt väder när vi planerat något får vi helt enkelt … planera om!
